Argali/Marco Polo

Vetenskapligt namn: Ovis ammon

Underarter: Taxonomer är oense om hur många underarter som tillhör Argalis- släktet. Några menar 12, andra menar 6 underarter. Det räknas här med 8 underarter: 1. Altai-Argali (Ovis ammon (syn. mongilica): Altai (Kasakhstan). Nord- och Västmongoliet, sydväst om Tuwa, Tanu-olabergen och Stora Sajan. 2. Marco-Polo-Argali (Ovis a. polii): Mellersta och östliga Pamir. Kokschaal-Tau-bergen (kirgisisk-kinesiska gränsen) och östliga Tianshan. 3. Tianchan-Argali (Ovis a karelini): Tianchan, i den sydostliga delen av Karataubergen, västliga delen av Talas-Alatau och Karshantaubergen, syd och sydost om Issyk-Kulsjön (Kasakhstan, Kirgistan, Kina). 4. . Karatau-Argali (Ovis a. nigrimontana): Karataubergen mellan floderna Syr-Darja och Tschu (Sydkasakhstan). 5. Karanganda-Argali (Ovis a. collium): Kasakhiska höglandet i bergen Saur, Dshair, Tarbagatai, Semintau, Tshingitau, Jermantau, i öster till Irtysh, mot väster till Ulutaubergen. 6. Dshungarisk Argali (Ovis a. litledalei): Förekommer mellan Karaganda- och Tianshan-Argali: Dshungarisker Alatau, i norr mot Balkhasjsjön och Karakumöknen, mot väster till Taukumöknen, Kapjagajsksjön och Ilifloden. 7. Gobi-Argali (Ovis a. darwini): Gobi (Sydmongoliet), inre Mongoliet (norra Kina). 8. Tibet-Argali (Ovis a. hodgsoni) (syn. blythi.brookei, dalai-Iamae, adametzi): från Ladakh i Himalaya vidare över till Bhutan, mot norr till Xizangplatån (Tibet och Lop-Noorsjön i öster till Nan-Shanbergen.)

Utbredning: Se ovan.

Levnadsmiljö: För alla underarternas levnadsmiljöer är det uteslutande biotoper av Extrem arktisk och alpin karaktär. Argalierna uppehåller sig på gräsklädda och karga bergssidor och klippformationer, samt i gräsbevuxna starkt kuperade landskap, även i skogsberg på höjder av 1000-4000 meter över havet.

Beskrivning: Altai-Argaliär det största vildfåret i världen med en kroppsvikt på över 200 kg. De bakåtböjda hornen kan uppnå en längd på 180 cm och en omkrets vid basen på över 50 cm, (vikt inkl. kranium ca 16 kg!!). Mankhöjd upptill 1,25 m. Hornen hos Marco-Polo argilien blir längre än Altai-argaliens med längder upp till 190 cm . Pälsen är gråaktig till gråbrun med en vitare del på framkroppen. Variationer förekommer mellan de olika underarterna.

Jaktmetoder: Smygjakt (längre avstånd tillryggaläggs normalt till häst).

Jaktbar i: Mongoliet, Kasakhstan, Kirgizistan, Tjadikistan, Kina. Ovis ammon: EU-fredningsbestämmelser L 61 av 3.3. ´97 (CITES): bevarandestatus.