Skodon i Afrika

Innan man beger sig ut på en resa i den stora världen, är förberedelserna naturligtvis viktiga för att få mesta möjliga ut av turen. Ens skyttetekniska och fysiska förmåga kan vara avgörande för om det ska bli succé eller det motsatta, men det är lyckligtvis sådant man kan förbereda hemma. Även valet av klädsel kan vara avgörande så här bör man verkligen noga och grundligt sätta sig in i de förhållanden man skall jag under. Speciellt jaktskorna är viktigt att ”ha på fötterna” innan avresa så de är ingångna och kan användas på allvar under jakten utan att skava och knarra.

Jaktkängan

Utrustad med ett par vanliga klassiska jaktkängor som man brukar på sina jakter här hemma kan man komma långt med i hela världen, utan att bekymra sig om att behöva köpa nytt, men på vinterjakterna kan en varmare känga bli aktuell. Även bergsjakterna ställer sina särskilda krav och här får de relativt mjuka kängorna lämna plats för de styvare och kraftigare bergskängorna. Men hur är det nu i Afrika? Ställer den mörka kontinenten särskilda krav på fotbeklädnad? Svaret är ja!

Model: Blundstone

Vad kräver Afrika?

På de afrikanska farmjakterna är det nog inte många som tänker så mycket på skodonen, som man gör på exempelvis bergsjakterna, men det är det faktiskt god anledning att göra. Kängan skall vara lätt, inte ha för högt skaft på grund av värmen, och den ska tillåta jägaren att smyga ljudlöst in i skotthåll på ett vilt. De tre kraven är ganska så lätta att infria,med  en vandringskänga eller sportsko, om det inte bara var för en sak, nämligen taggar. Många taggar och långa taggar i tusental är spridda över den afrikanska bushen, och kan ganska problemfritt tränga igenom sulan på moderna skodon, och då punktera den luftkudde som är inbyggd i den moderna sulan. Kvar står man med en sula som avger ett pipande ljud var gång du sätter ner foten, vilket dessvärre inte just sätter en positiv prägel på ens jaktlycka.

Vad gör man då?

Problemet med taggarna i bushen är på inget sätt nytt. Det är ett problem som de lokale i bushlandet alltid levt med, och också funnit sina egna lösningar på. Många av de kängor man i dag ser bli använda av de professionella jägarna i Afrika, och för den delen även i Australien, är kängor vars design blev framtagna och utvecklade redan under kolonialtiden, och som sedan dess aldrig har övergetts eller ersatta. Den absolut mest använda kängan är ”Courteney Boots”, som finns i flera olika modeller, och som tillverkas för hand i Zimbabwe, där fabriken ligger. De är alla framställda i skinn från afrikanskt vilt som ex. buffel, kudu och impala, och sulan är tjock och massiv, och kan med lätthet stå emot taggarna. En någorlunda motsvarande känga görs också i Namibia men finns så vitt man vet inte i handeln i Europa. Konceptet är någorlunda lika som för Courteney, dock med den skillnaden att man använder skinn från sälar, som finns i mycket stora kolonier på Namibias västkust. Också australierna kämpar mot taggar i bushen, och deras motsvarighet är den legendariska ”Blundstone kängan”, som är en kraftig modell av de så kallade ”Chelsea Boots” vars design har omkring 200 år på nacken, och är alltjämt den dag som i dag är ett utmärkt val för jakt i bushen. Naturligtvis har också mera moderna producenter av fritidskor/kängor som exempel Hanwag, Meindl och Härkila anmält sig på arenan med deras erbjudande av den perfekta safarikängan. Dessa produkter är fantastiska, och lovar bestämt också att de klarar uppgiften, men man kommer inte ifrån att de gamla klassikerna stadigt gör sig bäst i bushen, vilket de också är skapade för och utvecklade genom generationer.  

Model: Courteney Boots

Damasker/gaiters

En annan persedel som man verkligen uppskattar i Afrika är den korta damasken som täcker öppningen mellan ben och kängans skaft, när man är klädd i kortbyxor. Av en eller annan anledning är det en rätt utbredd seglivad uppfattning att nyttan med dessa damasker är att hålla allt från giftormar till skorpioner utanför kängorna, men sanningen är dessvärre något mindre dramatisk, nämligen något så enkelt som gräsfrö! De flesta av de afrikanska gräsarterna är nämligen dels knivskarpa och dels är fröet utrustade med en slags krok för att kunna häfta sig fast i förbipasserande vilt och således sprida sig. Ett par strumpor verkar närmast som en magnet på dessa gräsfröer, och jakten kan snabbt utveckla sig till ett blandat nöje, med kängskaftet och strumporna fyllt med  gräsfrö som krokat sig fast och kan med svårighet avlägsnas.  

Model: Diana Gaiters